KRIS- OCH SÄKERHETSPLAN
för
Mattelekförskolan
Inledning
Denna plan innefattar vår förskolas arbete med att förebygga olycksfall och skador liksom att främja en säker miljö samt en plan för hur vi agerar i akuta situationer.
Mål
Målet med säkerhetsarbetet är att skapa en trygg och säker miljö för barnen den tid de vistas på förskolan. Säkerhet och utveckling är varandras förutsättningar, varför vi utgår ifrån barnens rätt till en uppväxtmiljö där de tryggt kan vistas, leka, röra sig fritt och anta utmaningar utan att skadas allvarligt, fysiskt eller psykosocialt (regleras också i vår Likabehandlingsplan)
Barnkonventionen om barns rättigheter
Barnkonvention uttrycker barnens bästa i alla situationer också när det gäller barns rätt till säkra, trygga och utvecklande miljöer
Samverkan och samarbete
Säkerhetsarbetet förutsätter ett samarbete mellan olika aktörer som har ansvar för barns miljöer – förskola, föräldrar, fastighetsskötare och teknisk personal, polis, räddningstjänst etc
Utvärdering och uppföljning
Gemensamma utvärderingar och analyser både i personalgruppen och i samband med föräldramöten lägger grunden för en utveckling av vår förskolas arbetsmiljö ur en säkerhetsaspekt
UTRYMNINGSPLAN
vid brand eller annan fara
Förebyggande;
Vi har brandövning med barnen minst en gång per år, vanligtvis på vårterminen
Vi repeterar handlingsplanen ofta t.ex. vid personalmöten och planeringsdagar och vi uppmanar all tillfällig personal att ta del av planen
Rutiner vid akuta situationer;
BRAND
- RÄDDA
- LARMA
- SLÄCK
– Rädda först de som är i uppenbar fara
– Samla ihop alla barn och hämta närvaroblad
– Utrym förskolan via ytterdörr eller fönster och samla alla barn vid uppsamlingsplatsen
– Kontrollera återigen att samtliga barn är med
– När alla barn är samlade, larma
räddningstjänsten d.v.s. ring 112
– Vid mindre brand, försök att släcka, vid större brand, stanna vid uppsamlingsplatsen
– Invänta vidare instruktioner
OM ETT BARN RYMMER/ FÖRSVINNER
Förebyggande;
Vi tar alltid med mobiltelefon med föräldrars telefonnummer och närvaroblad
Vi utser en ansvarig (för t.ex. organiserat sökande) före varje utflykt
Vi räknar barnen kontinuerligt för att undvika att barn som rymmer hinner långt
Vid bussutflykt och liknande går alltid en personal på sist för att räkna att alla är med
Vi håller alltid rymningsbenägna barn under extra god uppsikt
Rutiner vid akuta situationer;
RYMNING/FÖRSVINNANDE UTOMHUS
– Samla först ihop övriga barn för att inte skapa panik, kontrollera med närvaroblad. En personal stannar med barnen
– Ropa och leta på plats. Leta i första hand på ”farliga platser” såsom nära vägar och i träd (hängande)
– Sprid er för att söka effektivt, återsamlas efter genomsökt område för att ev. utöka sökningen
– Försök behålla lugnet, då går det bättre att organisera sökandet
– Hittas inte barnet inom 5 minuter larmas polis d.v.s. ring 112
– Ring föräldrarna till det barn som saknas och berätta vad som hänt
– Gå hem till Förskolan med resterande barn – en person stannar för att leta. Sedan återvänder så många som möjligt för att fortsätta sökandet
– Personalen som stannar på Förskolan med övriga barn, samtalar med barnen om vad som hänt
– Om barnet inte hittas alls eller hittas avlidet kontaktas krishanteringshjälp för alla inblandade; personal, barn och föräldrar
SKADA ELLER OLYCKSFALL
Rutiner för att förebygga skador och olycksfall;
Alla vuxna på Förskolan deltar i Första Hjälpen-kurs när den erbjuds ungefär en gång per år
Vi är mycket noggranna med barnens allergier mot såväl mat som t.ex. getingstick och annat. Vi har information om allergier uppskriven, väl synlig, på skåpdörren i köket med fotografier på berörda barn, så att all personal kan uppdatera sig kontinuerligt. Vi har också en separat, mjölkfri kyl
Vi lämnar aldrig barn ensamma på t.ex. skötbordet
Små barns leksaker måste vara större än barnets mun
Vi har barnsäkrat fönster, som har högre fallhöjd än barnets längd, med högt monterade lås/kedjor
Mediciner, rengöringsmedel och kemiska preparat förvaras inlåsta på hög höjd
Knivar, plastpåsar och tändstickor förvaras högt placerade eller i barnsäkra lådor
Samtliga eluttag är petsäkrade
Barnen skall inte ha någonting runt halsen vid lek, klättring och gungning. Inga knutna halsdukar och helst inte huvor och kapuschonger. Har barnen ändå huvor så stoppar vi dem innanför jackan
Vi har påsar med mjöl i frysen för att snabbt kunna kyla ner bulor, bett eller annat som skall kylas
Vi har medicinskt kol på förskolan, att ges vid förgiftningstillbud – att användas efter kontakt med Giftinformationen via 112
Vi lär barnen att inte äta svampar, växter och bär som är okända
Ansvarig ser till att Första Hjälpen-tavlan är komplett och ringer anvisat nr på tavlan för att beställa nytt material
Våra brandvarnare och brandsläckare kontrolleras/byts ut kontinuerligt av ansvarigt företag
Rutiner vid akuta situationer;
BRÄNNSKADA
Små brännskador; Håll utan dröjsmål det skadade området i svalt vatten i minst 15 minuter – använd aldrig kallt vatten eller is.
Större brännskador; Om brännskadan är större än barnets hand eller om huden är bortbränd betraktas skadan som stor och läkarkontakt skall tas
Kyl ner brännskadan på samma sätt som ovan. Ta inte bort eventuella kläder som fastnat
Ring omedelbart föräldrar, får du inte tag i föräldern uppsök sjukhus
Svep in den skadade kroppsdelen i rena handdukar
Förebygg chock genom försiktig transport, värme, vila och dryck
Om det brinner i hår eller kläder;
Kväv elden genom att täcka med brandfilt, annan filt eller klädesplagg (obs! inte fleece) från huvudet och neråt. Behandla därefter som ovan.
OBS! Ta aldrig smör eller fett på brännskada och peta aldrig hål på blåsor
OM BARNET SATT I HALSEN
- ROPA PÅ HJÄLP
- TA BORT FRÄMMANDE FÖREMÅL – om barnet inte hostar
- RING 112
- MUN TILL MUN-ANDNING – om barnet inte andas
OBS! Så länge barnet hostar finns chansen att barnet hostar upp föremålet, ingrip först när hostan avtar eller om barnet inte hostar alls
Symptom;
Plötslig hosta
Tar sig åt halsen
Panik i ansiktsuttryck
Andningen blir plötsligt ansträngd eller avstannar helt
Blåaktig läppfärg
TA BORT FRÄMMANDE FÖREMÅL
Stå, knäböj eller sitt bakom barnet och utför 5 buktryck d.v.s. knyt näven, lägg andra handen över och tryck uppåt/inåt i maggropen på barnet – anpassa kraften efter barnets storlek
Barn under 1 år eller små, lätta barn;
Sitt ner och lägg barnet på mage över knäet så att din ena underarm och hand stödjer barnets bröstkorg och håller upp hakan. Stöt 5 gånger med handloven mellan skulderbladen, fortsätt med 5 buktryck om det behövs
Efter tryck mot bröstkorgen;
- Kontrollera om föremålet har stötts upp i munnen
- Öppna munnen och ta bort det, om det är synligt
- Svep aldrig med fingret i svalget, då föremålet kan pressas ner och täppa till
- Blås ner föremålet med ökad luftvolym för att skapa fri luftväg, om det är möjligt
- Kontrollera att barnet andas
- Ring 112 – barnet bör alltid undersökas av läkare, även om du lyckats få upp föremålet
OM BARNET ÄR MEDVETSLÖST
- ROPA PÅ BARNET ELLER GNUGGA HÅRT PÅ BRÖSTKORGEN
- ROPA PÅ HJÄLP ATT RINGA 112
- KONTROLLERA ANDNING
- SKAPA FRI LUFTVÄG
- MUN TILL MUN-ANDNING – om barnet inte andas
- TA BORT FRÄMMANDE FÖREMÅL – om bröstkorgen inte höjs vid inblåsning kan ett föremål ligga i vägen
- KONTROLLERA PULS
- HJÄRTKOMPRESSIONER + INBLÅSNING – om barnet saknar puls
- Är du ensamring 112utan att avbryta återupplivningen
Om barnet fallit eller råkat ut för trafikolycka undersök andningen i den ställning du fann barnet alternativt vänd det i ryggläge med stöd för nacken. I övriga fall lägg barnet i ryggläge
Skapa fri luftväg genom att försiktigt böja barnets huvud bakåt med en hand på pannan och lyfta barnets haka med 2 fingrar
Kontrollera andningen genom att lyssna nära mun och näsa samt titta om bröstkorgen rör sig
När barnet andas;
Lägg barnet på sidan för att behålla fria luftvägar
Lämna inte barnet, lyssna efter andningsljud
Ring föräldrar och invänta ambulans
OM BARNET INTE ANDAS
Gör mun till mun-andning
Skapa fria luftvägar enligt ovan
Håll ena handen på barnets panna och knip försiktigt runt näsan med tumme och pekfinger
Gör en långsam inblåsning, motsvarande en vanlig utandning, kontrollera att bröstkorgen höjs och sänks och låt barnet andas ut innan nästa inblåsning
Om bröstkorgen inte höjs vid inblåsning kan ett föremål ligga i vägen – ta bort det enligt ovan
Om barnet kräks, vänd barnet på sidan och rensa munnen med ett finger, fortsätt inblåsningarna
Gör 2 inblåsningar och kontrollera sedan pulsen
Känn efter puls vid sidan av luftstrupen eller i ljumsken
Om barnet har puls;
Fortsätt med inblåsningarna, ca 20 st/minut, ta bort munnen från barnets ansikte efter varje inblåsning. Fortsätt tills ambulans kommer
OM BARNET INTE HAR PULS
Ge hjärtkompressioner
Lägg barnet på ett ganska hårt underlag
lägg 3 fingrar (på barn 1-3 år) eller handloven/ handflatans bas (på barn 3-8 år) i gropen där revbenen möts, på bröstbensspetsen. Tryck 30 gånger, ungefär 1-2 tryck/sekund, trycket skall motsvara en nedsänkning av bröstkorgen med 1/3
Gör 2 inblåsningar varvat med 30 tryck och fortsätt tills hjälp anländer
Är du ensam ring 112utan att avbryta återupplivningen (bra med hands-free eller högtalarfunktion)
Ring föräldrarna så fort avlösning kommit
Hjärtkompressioner och mun-till-mun andning
Barn 1-3 år;
Sätt tre fingrar på bröstbenet, det övre i höjd med bröstvårtorna, tryck med två fingrar snabbt in bröstbenet cirka en tredjedel av bröstkorgens höjd 30 gånger |
Barn 3 år eller äldre;
Sätt handflatan på bröstbenets nedre tredjedel och tryck snabbt in cirka en tredjedel av bröstkorgens höjd 30 gånger. (På tonåringar och vuxna använder du båda händerna då du ger hjärtkompressioner) |
ALLERGICHOCK /ANAFYLAKTISK CHOCK
Med anafylaktisk chock menas att barnet får symtom från fler än ett organsystem, t.ex. både från huden och luftvägarna.
Man kan ha svåra nässelutslag eller svår astma, men det är först när man har båda symtomen eller en annan kombination av symtom som man talar om anafylaktisk reaktion. Är den anafylaktiska reaktionen kombinerad med blodtrycksfall talar man om anafylaktisk chock, som är ett livshotande tillstånd. En anafylaktisk reaktion ska behandlas så tidigt som möjligt så att den inte övergår i en anafylaktisk chock.
Orsaker;
Den i särklass vanligaste orsaken till anafylaktiska reaktioner hos barn är att barnet fått i sig födoämnesallergen. Till skillnad mot förhållandet hos vuxna är bi- eller getingstick och läkemedel ovanliga orsaker till anafylaktiska reaktioner hos barn.
De födoämnen som är kända för att kunna ge svåra allmänreaktioner är hos de yngsta barnen ägg och mjölk, i mindre omfattning soja och fisk. Hos äldre barn toppas listan av jordnöt, soja, nötter och skaldjur.
Tidiga symptom på anafylaktisk reaktion;
klåda i handflator, på fotsulor och i hörselgångar
allmän oroskänsla
tryck över bröstet
Senare symptom på anafylaktisk reaktion;
nässelutslag
svullnader i huden
andningsbesvär
blodtrycksfall
I regel kommer symptomen inom minuter till högst en halvtimme efter det att man har fått i sig allergenet. Hos den som har astma ser man ofta lätta till måttliga symtom till en början, sedan kommer en lugn fas, varefter svår astma utvecklas på kort tid, 30-90 minuter senare.
Åtgärder;
Behandling bör sättas in så snart som möjligt, helst redan vid de tidiga symptomen med hudklåda, oroskänsla och tryck över bröstet.
Ge injektion av adrenalin (Epipenspruta eller Anapenspruta) samt tillförsel av antihistamin och kortison (Betapredtabletter som löses upp i vatten) om föräldrarna har tillhandahållit detta
Ring 112
Lägg barnet ned med huvudet lågt. Kontrollera andning och puls, om barnet blir livlöst måste du göra hjärt- och lungräddning
VID FÖRGIFTNING
- SKÖLJ UR BARNETS MUN OCH LÅT BARNET DRICKA
- FRAMKALLA INTE KRÄKNING
- RING 112, BEGÄR GIFTINFORMATIONSCENTRALEN
Symptom;
- Slöhet, medvetslöshet
- Andningsbesvär
- Kramper
Åtgärder;
Ge barnet vatten eller mjölk, det späder ut giftet
Ring 112 och begär giftinformationscentralen – vänta inte, symptomen kan dröja
Ta med det preparat, den växt eller medicin (alternativt förpackningen) som orsakat förgiftningen, om ni blir rådda att söka sjukhusvård
Ha alltid medicinskt kol på förskolan, om Giftinfocentralen instruerar att detta ska ges
Om Giftinfocentralens råd är att framkalla kräkning gör så här; Håll barnet framåtlutat i ett stadigt grepp, stick in 2 fingrar så långt ned i svalget som möjligt och rör på fingrarna tills barnet kräks ordentligt.
ORM- ELLER INSEKTSBETT
Huggormsbett
Symptom;
Området kring bettet blir rött och svullet
Ofta smärta
Ibland illamående och chock
Åtgärder;
Lugna barnet och ta det lugnt själv
Uppsök eller kontakta sjukvård omgående, barn reagerar olika på huggormsbett och vissa symtom kan komma först en tid efter att barnet har blivit bitet
Låt barnet ligga ner, hålla den bitna kroppsdelen stilla och gärna högt, giftet sprider sig snabbare i kroppen om man rör sig
Ta av åtsittande plagg, klockor eller smycken innan den bitna kroppsdelen svullnar
Lämna bettstället ifred, försök inte trycka eller suga ut giftet
Bär eller skjutsa barnet om ni ska förflytta er
Undvik att ge barnet mat eller dryck
Lägg barnet i framstupa sidoläge vid illamående eller kräkning, för att förhindra att något kommer ner i luftvägarna
Ring föräldrar – ett ormbitet barn skall alltid föras till sjukhus
Getingstick
Åtgärder;
Getingstick i/på halsen och ovanför uppsök omedelbart sjukhus, detsamma gäller om barnet fått många stick samtidigt
Om barnet uppvisar tecken på allergisk reaktion, oavsett biten kroppsdel – ring 112
Ring föräldrar
Övrigt;
Insektsbett är annars i regel ofarliga, men kan göra ont – badda med t.ex. salubrin eller kyl med is
Övriga djurbett liksom människobett innehåller stora mängder bakterier som kan tas bort med alsolsprit
Beakta stelkrampsskydd – uppsök läkare vid osäkerhet
CHOCK
- VILA
- VÄRME
- VARSAMHET
- RING 112
Åtgärder;
Skydda barnet mot avkylning och fukt
Behandla med varsamhet
Lämna inte barnet ensamt
Kontrollera andning
Ge aldrig dryck till någon som är medvetslös
BLÖDNING
Kraftigt blödande sår;
Stoppa med tryckförband, finns på Första Hjälpen-tavlan. Om inget färdigt finns inom räckhåll använd något hårt (t.ex. hårt ihoprullade handskar eller en träbit) som placeras över såret. Ta sedan en tygremsa eller en lång halsduk och dra åt ordentligt tills blödningen stoppar
Håll om möjligt den skadade kroppsdelen högt, lägg barnet ner
Ring 112
Dra inte ut stora föremål ur kroppen, eftersom dessa kan fungera som en plugg och förhindra blödning
Skärsår;
Skärsår som är över 1/2 cm och glipar kan behöva sys (bör ske inom 4 tim)
Ytliga sår;
Rengör såret med tvål och vatten alternativt sårrengöring, undvik bomull i såret
Lägg täckförband
Skrubbsår;
Torka rent med matolja på en frottéhandduk
ARM- OCH BENBROTT
Benvävnaden är mjukare, mer porös och därigenom svagare ju yngre barnet är, små barn kan därför få frakturer vid mycket enkla olycksfall
Åtgärder;
Barnet bör sitta upp eller ligga så bekvämt som möjligt, lägg gärna över något som värmer
Se till att barnet håller den skadade kroppsdelen stilla
Om du måste flytta barnet kan det vara bra att spjäla benet eller armen som är bruten
Vid armbrott – om barnet kan böja den skadade armen kan den hängas upp i stödläge med en elastisk binda, annars kan man låta den hänga rakt och binda fast den mot kroppen med t.ex. en halsduk
Vid benbrott– fixera lederna på båda sidor om brottet med en spjäla t.ex. en träbit
Ge barnet något smärtstillande med paracetamol (Alvedon eller Panodil) vid behov
Ge inte barnet något annat att äta eller dricka, eftersom det kan försena ett ingrepp som måste ske under narkos
Har det blivit ett öppet sår vid skadan är det bra att täcka över för att bakterier inte ska komma in i såret, blöder det mycket måste du lägga ett tryckförband för att stoppa blodflödet
Ring föräldrar
Uppsök läkare
ANDRA SKADOR
Elskador;
Bryt strömmen genom att dra ur kontakt eller slå av strömbrytare
Det innebär livsfara att röra ett barn som sitter fast för att det tagit i t.ex. en trasig sladd
Kontrollera att barnet andas/har puls
Ring 112
Hjärnskakning
Symptom;
- Illamående, kräkningar, onormal trötthet
Åtgärder;
Sök läkare
Ring föräldrar
Akut observation 6 tim (total observation 24 tim)
Svimning;
Lägg barnet med benen i högläge – blodet strömmar då tillbaka och barnet vaknar
Ögonskador;
Skölj omedelbart med vatten – helst under kranen, annars med hjälp av vatten i t.ex. ett glas
Fortsätt sköljningen på väg till sjukhus
Föremål i näsan;
Om föremålet är mjukt och går att se, kan man försiktigt försöka plocka ut det med en pincett
Låt bli att peta, om det sitter längre in, uppsök i så fall läkare
Större barn kan försöka hålla för den andra näsborren och fräsa ut föremålet
Klämskador;
Håll den klämda kroppsdelen högt
Tryck ihop såret och lägg snabbt ett tryckförband
Om kroppsdelen (t.ex. fingret) sitter löst uppsök genast läkare
Tandskador
Mjölktänder;
Uppsök tandläkare
Ta med den utslagna tanden
Försök aldrig sätta tillbaka mjölktänder som slagits ut, då de permanenta tänderna innanför kan skadas
Permanenta tänder;
Uppsök tandläkare
Skydda den utslagna tanden på väg till tandläkaren – lägg den i en flaska med mjölk (inte filmjölk)
Sätt, om möjligt tillbaka tanden för att skydda rothinnan, rengör den först i vatten om den är mycket smutsig. Finns inte tillgång till vatten, kan man rengöra den i sin egen mun.
Ytlig förfrysning;
Värm den frusna delen t.ex. i din armhåla eller mellan varma handflator
Gnugga eller massera inte
Värmeslag;
För barnet till skugga alternativt ett svalt rum
Kyl av med vatten och ge mycket kallt att dricka
Värmeslag är farligt – åk direkt till sjukhus
VID BARNS ELLER NÄRA ANHÖRIGS DÖD
Samla de andra barnen och samtala om vad som hänt
Undvik att berätta ingående detaljer, det kan bli för otäckt för en del barn
Samtala på barnens villkor – svara på deras frågor
Var noga med att ta reda på vad föräldrar/ anhöriga vill att man ska berätta och hur de vill ha det t.ex. när barnet kommer åter till förskolan
Tänd gärna ett ljus och skapa en liten minnesstund, upprepa så ofta barngruppen behöver det
Rama in en bild på barnet eller den anhöriga och skapa en minneshörna på förskolan
Låt barnen bearbeta sorgen genom att skapa mycket, låt dem rita och måla för att få utlopp för sina känslor
Var lyhörd för barngruppens behov och låt det styra verksamheten
Kontakta eventuellt krishanteringshjälp för alla inblandade
SAMMANFATTNING vid AKUTA SITUATIONER
Vid brand;
- Rädda
- Ring 112
- Släck
Om ett barn försvinner;
- Leta och ropa i 5 minuter
- Ring 112
- Ring föräldrar – fortsätt leta
Vid större brännskador;
- Kyl ca 30 min i svalt vatten
- Ring föräldrar
- Förebygg chock med varsamhet, värme, vila samt dryck
- Svep in den skadade kroppsdelen i rena handdukar och uppsök sjukhus
Om barnet satt i halsen;
- Ropa på hjälp
- Ta bort det främmande föremålet (se nedan)
- Ring 112
- Kontrollera att barnet andas
Ta bort främmande föremål;
- 5 buktryck/stötar mellan skulderbladen
- Om föremålet inte lossnar – blås ner det med ökad luftvolym för att skapa fri luftväg, om det är möjligt
- Kontrollera att barnet andas
Om barnet är medvetslöst/inte andas/inte har puls;
- Ropa på barnet, gnugga bröstkorgen hårt
- Ropa högt på hjälp
- Skapa fri luftväg/ta bort främmande föremål
- Om barnet andas –lägg det på sidan
- Om barnetinte andas – gör inblåsningar och om bröstkorgen inte höjs kontrollera att inget främmande föremål sitter i vägen
- Om barnetinte har puls – gör hjärtkompressioner (30 tryck, 2 inblåsningar)
- Är du ensam ring 112utan att avbrytaåterupplivningen
Allergichock;
Ge injektion av adrenalin samt ge antihistamin och kortison om detta finns
- Ring 112
- Lägg barnet ned med huvudet lågt, kontrollera andning och puls, om barnet blir livlöst gör hjärt- och lungräddning
Förgiftning;
- Ge dryck
- Ring 112 – begär Giftinformationscentralen
- Följ Giftinformationens anvisningar
Ormbett;
- Låt barnet ligga ner, håll den bitna kroppsdelen stilla
- Ge inte barnet mat eller dryck
- Sök läkare
Insektsbett;
- Ring 112 vid många bett el. allergisk reaktion
- Ring 112 vid stick på halsen och uppåt
- Annars badda med salubrin
Chock;
- Vila
- Värme
- Varsamhet
- Ring 112
Kraftig blödning;
- Stoppa blödningen med tryckförband
- Håll kroppsdelen högt
- Ring 112
Elskador;
- Bryt strömmen, livsfara att röra ett barn som sitter fast för att det tagit i t.ex. en trasig sladd
- Ge Mun till mun-andning/Hjärt- och Lungräddning vid behov
- Ring 112
Värmeslag;
- För barnet till skugga/svalt rum
- Kyl av med vatten, ge mycket kallt att dricka
- Åk direkt till sjukhus
Inledning – mål, samverkan, utvärdering
UTRYMNINGSPLAN – vid brand eller annan fara
Om ett barn försvinner
Skada och olycksfall – förebyggande arbete
Brännskada
Om barnet satt i halsen
Ta bort främmande föremål
Om barnet är medvetslöst
Om barnet inte andas
Om barnet inte har puls – hjärtkompressioner
Allergichock
Förgiftning
Orm- eller insektsbett och getingstick
Chock
Blödning
Arm- och benbrott
Andra skador
Vid barns eller nära anhörigs död
Sammanfattning vid akuta situationer© 2012 B
eden